SFdiaries

Tid är bittersweet.
Jag har bara ett år på mig här borta i USA.
nu har jag varit här nästan halva tiden och på något sätt tycker jag det går
våldsamt långsamt samtidigt som jag är rädd för att tiden ska gå för fort och slutligen ta slut.
Jag har chansen att leva detta sortens liv och se & uppleva det jag känner för i ett nytt land.
och visst finns det stunder då jag undrar vad jag gör här?!
men i helhet så ångrar jag inte en sekund, den här tiden har redan förändrat mig.
Öppnat mina sinnen och ögon och gör mig starkare för var dag som går.
Men igentligen så vi har ju vi alla bara ett år på oss att vara det året vi är.
spelar ingen roll om man är ett , tjugoett, eller femtio år.
Livet är kort men livet har också massor av möjligheter som vi alla
har chans på. Man ska inte tänka på begränsningar,
man kan alltid skräddarsy sin dröm, sitt mål eller sitt år.
Förstå hur bra det vore om alla tänkte så,
Jag menar inte att man ska tro att man har ett år kvar att leva,
utan att leva ut ett år i taget och ge åren mer värde än vad vi gör.
Det finns så många fler än jag som tycker att de går långsamt,
vardagen saktar ner och man är less på rätt mycket i livet, som vi såklart tar för givet.
Och endel påstår att man inte har drömmar eller andra mål MEN
om man gör det man alltid har gjort...
hur ska man då kunna veta vad som finns där ute?
hur ska man då kunna hitta nya mål och drömmar?
Den största begränsningen vi har är rädslan,
att vara rädd är naturligt men vågar man möta den
kommer man få styrka och mod som man inte visste man hade.
Inget är lätt som är svårt, men vad skadar det att
göra ett försök, att kasta sig ut i det nya.
man kan kanske inte alltid kan komma tillbaka till vad
det var men det är också det som är meningen.
Förändringar förändrar.

"Make the rest of you life the best"

SF