SFdiaries

Tid är bittersweet.
Jag har bara ett år på mig här borta i USA.
nu har jag varit här nästan halva tiden och på något sätt tycker jag det går
våldsamt långsamt samtidigt som jag är rädd för att tiden ska gå för fort och slutligen ta slut.
Jag har chansen att leva detta sortens liv och se & uppleva det jag känner för i ett nytt land.
och visst finns det stunder då jag undrar vad jag gör här?!
men i helhet så ångrar jag inte en sekund, den här tiden har redan förändrat mig.
Öppnat mina sinnen och ögon och gör mig starkare för var dag som går.
Men igentligen så vi har ju vi alla bara ett år på oss att vara det året vi är.
spelar ingen roll om man är ett , tjugoett, eller femtio år.
Livet är kort men livet har också massor av möjligheter som vi alla
har chans på. Man ska inte tänka på begränsningar,
man kan alltid skräddarsy sin dröm, sitt mål eller sitt år.
Förstå hur bra det vore om alla tänkte så,
Jag menar inte att man ska tro att man har ett år kvar att leva,
utan att leva ut ett år i taget och ge åren mer värde än vad vi gör.
Det finns så många fler än jag som tycker att de går långsamt,
vardagen saktar ner och man är less på rätt mycket i livet, som vi såklart tar för givet.
Och endel påstår att man inte har drömmar eller andra mål MEN
om man gör det man alltid har gjort...
hur ska man då kunna veta vad som finns där ute?
hur ska man då kunna hitta nya mål och drömmar?
Den största begränsningen vi har är rädslan,
att vara rädd är naturligt men vågar man möta den
kommer man få styrka och mod som man inte visste man hade.
Inget är lätt som är svårt, men vad skadar det att
göra ett försök, att kasta sig ut i det nya.
man kan kanske inte alltid kan komma tillbaka till vad
det var men det är också det som är meningen.
Förändringar förändrar.

"Make the rest of you life the best"

SF

Tårar

jag grät av lycka för Obama, USA och världen.
Barack Obama, tog över vita huset igår, svor eden och började sin roll som USAs President..
Hans tal, alla människor som följde honom i DC.... allt var så otroligt rörande och mäktigt och UNIKT!
så så fort jag tittade på händelsen på tvn kom tårar och lycka! obeskrivliga tider. hopp!

tyvärr kom de även tårar av olycka, hoppade av college igår,
innan de ens hunnit börja.
anledningen till det är att det är vansinnigt dyrt att plugga där.
jag hade så mycket inspiration att börja plugga, träffa studenter,
och komma ut på ett nytt sätt.. 
Därför var besvikelsen enorm,
hade dock inget val än att dra mig ur 1400 dollars engelska kurs.
skulle alltså kosta mig ca 11000 att gå en gång i veckan för engelska..
känns fortfarande tungt men livet har andra möjligheter
självklart ska jag fortfarande plugga
men jag måste ändra riktning i mina planer
och det blir inte vad jag tänkt mig från början..

men det ska inte få sänka mig, har ju trots allt
träffat på en hel del roliga människor som jobbar här i husen jag bor,
hantverkarna och spagänget, en hel del roliga typer kring min ålder och
dom har tillochmed gett mig smeknamn.
Dom som jobbar i spaet kallar mig PlatinumCutie 
och hantverkarna har nyss kommit på 90201.
alla är helt förundrade över min hårfärg(därav platinum) och vissa tycker jag liknar
kelly i gamla 90201 (vilket inte jag kan se)..
men hur som helst är det roligt att bli igenkänd och träffa nya människor!


MEN nu är problemet bara vad jag ska pyssla med på dagarna,
jag har något så fint som mycket tid!
har ni något tips om hur jag kan sysselsätta mig?

SF